Någon måste ju vara jag

Har haft ett litet snack med systeryster om vardagliga problem...pedantiska problem.

Vi är båda lite "sjukligt pedanta" som min käre sambo så fint uttrycker sig.

Ja, jag vill ha det rent, det ska vara bäddat INNAN jag går och lägger mej, puffade kuddar i soffan, diskfritt och avtorkade/avplockade bord och bänkar så fort man har rört sig i dom regionerna.

 

Jag torkar nog av vårt vardagsrumsbord 3-4 gånger om dagen, lacken börjar försvinna nu och diskbänken ska vi inte ens prata om.

Man lämnar inte rester i diskhon efter man har diskat! Man torkar ur och sen torkar man av hela bänken så att det inte ligger vattenpölar under diskstället som torkar in till stora kalkfläckar!

 

Dammsög gjorde jag varje dag förut...men nu orkar jag inte ta diskutionen så ofta, får nöja mej med varannan dag istället.

Säger Thomas att någon har varit på besök under dagen när jag har jobbat får jag ångest, då har troligtvis sängen inte varit bäddad och grejer har legat framme och skräpat.

Om Tonie har varit hemma hos oss märker jag det med en gång, för han tycker det är kul att kanske vinkla en lampa eller flytta en ram 2 mm åt fel håll...ja, jag märker sånt!

 

Jackor och kepsar ska hängas upp ute i hallen, fåtöljen vi har i vardagsrummet tillhör INTE hallen!

Att lägga ett berg med kläder bredvid tvättkorgen är desamma som att det ska tvättas, kom inte fråga sen vart kläderna har tagit vägen.

 

Killar är bara tydligen såhär. Vi kom fram till det, jag och min kära systeryster.

Jag trivs med att ha ett städat hem och så kommer det att va i all framtid sen skiter jag rent ut sagt hur andra har det hemma hos sig.

 

- dom är bra på så mycket annat, så får du tänka nästa gång Tora när du suckar sådär högt när det är "stökigt"

- hmmm..jajja