Någon måste ju vara jag

Vi har ju utökat vår lilla Familj.

Så istället för Människa, Människa och Hund är vi nu Mamma, Pappa, Hund med tålamod och sötaste Plurabarnet.

Med barn kommer också ett helt annat liv. 

Det ska ansvaras hit och dit. 

Sparkonto som det ska sparas på, försäkringar, BVCbesök, ommöbleringar som skär i mitt pedanta inredningshjärta och alla dessa pryttlar som ligger överallt och ingenstans...eller i Pluras mun. 

Senast idag fick jag tag på något därinne i gapet, en bit tomteluva av garn.

Ett Barn behöver ju mat och på den punkten hade ju Plura lite otur när han valde mig som mamma.

MakaronMorsan som lyckas bränna allt som befinner sig i en kastrull.

Hade såna stora matplaner under graviditeten...berodde kanske på att jag alltid var hungrig och att både Thomas och Molly ständigt var skendräktiga.

Men vi skulle minsann göra all barnmat själva. Det skulle mixas och puréas och allt skulle vara ekomärkt ifrån vårt egna lilla trädgårdsland.

Det skulle bäras gummistövlar och flätade korgar under bärplockningen.

Långkok på det allra finaste nötköttet ifrån vår egen bondgård med ekologiska kor och självgående höns.

Nu har vi ju varken trädgårdsland, flätade korgar eller bondgård med värpande höns då vi bor mitt inne i Slite...men vi bor granne med Ica där vi köper färdig puré och jag brukar iallafall ha flätor.

När Thomas extraknäcker som StandUpKomiker kör han ALLTID skämtet: 

 "Jag får tillochmed koka upp vatten och frysa in till Tora, så att hon bara kan värma upp det i micron när hon ska ha te"...trumvirvelraggadisch och publikskratt inspelat i bakgrunden.

Ett skämt som ibland känns för nära verkligheten dock...

Det var inte sååå längesedan jag kokade potatis för första gången i mitt 40-åriga liv.

Eller när jag ringde ifrån Göteborg till mamma och frågade hur man kokade ägg...

 -"Lägg äggen i kastrullen med vatten...försiktig".

- "Försiktigt? Ok, vi börjar om. Ska bara plocka fram nya ägg och hälla ur den här pocherade geggan"

Jag har väl helt enkelt haft viktigare saker att göra än att leka husmor.

Skulle koka Pluras alla bitringar för att få bort bacillusker. 

Satt i lugnan ro och kollade tv och en timme senare kommer jag ihåg bitringskokandet!

Dom färgglada bitringarna hade smält ihop till något modernt konstverk och gick inte ens att skrapa loss med den vassaste kniven!

Ännu en kastrull fick kastas.

Och dessa majskrokar! Hur många gånger har vi inte klippt bort små ihopklistrade hårtussar ifrån hans lilla fripp där majskrokar smetast in.

Han pendlar mellan olika matfrisyrer.

Majskroksfrisyren som gör han flint.

Grötfrisyren som alltid sitter i en klump på ena sidan av huvudet men löses upp tack och lov med vatten och Pannkaksfrisyren ska vi inte ens prata om...

Nu behöver ni inte oroa Er för Pluras kostvanor. Han får hemlagad mat varje dag även om den inte är lagad i detta hem...oftast är den ifrån Momma och Moffas restaurangen en trappa ned som Plura kommer att säga som första mening.

Så i vår frys ligger det små mixade matlådor till honom med smaklösvänlig mat. Allt ifrån stuvade grönsaker till den finaste söndermixade oxfilén.

Men om jag nu var så duktig på matlagning då hade ju Thomas inte behövt göra ett dugg här hemma och nån jäkla jämnställdhet måste det ju finnas kan man tycka!